Kapitlet ”Öring”

personal_record_trout2

(English text after Swedish)
Allt som livet fortgår skriver vi våra kapitel. En del korta, en del lite längre. Några av dem är redan avslutade medan andra är långt ifrån färdigskrivna. Ett av dessa ofärdiga kapitel påbörjades när jag var nio år och fick min första öring. Det var en oförglömlig stund. Jag minns hur jag höll fisken i handen och tittade på de svarta och röda prickarna som avtecknades mot den gyllengula kroppen. Tidigare hade jag bara sett bilder på öringar fiskade i vackra avlägset belägna vatten. För mig, och många andra, är öringen magisk. Det har gjort att livet ur ett flugfiskeprespektiv på många sätt handlar om att få så stor, vild öring som möjligt. Hungern att stå vid ett öringhabitat och flugfiska kommer jag alltid bära med mig.

Första gången jag redigerade kapitlet ”Öring” i livsboken var, om jag inte minns fel, 2008. Då var det en torrflugefångad öring i en norsk å. Det var min dittills största öring med en vikt på knappa 1,3 kg.

Efter det fick jag skriva om boken den 16 september 2012. Då var det en av Vänneåns praktfulla öringar som hade vänligheten att följa med upp på land en liten stund. Den vägdes aldrig på våg, men jag har med lite blygsamhet uppskattat vikten till strax under 2 kilo.

Så igår var det dags igen. Livsboken, som med åren börjat bli lite dammig, öppnas för att redigeras. Allt började egentligen för två veckor sedan när jag och Oskar, vän, känd sedan tidigare blogginlägg hittade ett för oss nygammalt vatten. Till vattnet tog vi med oss en för oss ny flugfiskemetod med båt. Eller snarare en variant av streamerfiske som Oskar haft viss framgång med i Ljusnan. Det gav ganska snabbt utdelning för Oskar i form av en 5 kilos öring. Jag gick dock tomhänt hem… Vilket även Oskar gjorde eftersom vi tillämpar återutsättning av den fångade fisken.

En vecka senare stod vi återigen vid parkeringen med båten på släp. Kavaj och finskor, efter ett hastigt kundmöte på morgonkvisten, byttes snabbt mot underställ, fleecetröja och kängor. Sen var vi igång.

Med inte mer än någon timme kvar att fiska såg jag en liten löja som hoppade i strömmen. Ögonen dröjde sig kvar på platsen för fiskhoppet och snart kunde jag se en plogvåg som svepte fram i ytan. Fisk på jakt. Min första tanke var Gädda. Oskar tittade lite frågande på mig och undrade varför det inte kunde vara öring. Och eftersom jag inte kunde komma på varför det skulle vara gädda så vände vi båten och gled förbi den strömsatta udden med våra stora streamers i vattnet. Jag hade dragit in hela linan och skulle just lyfta flugan ur vattnet när en guldblänkande torped knep tag i flugan.

Efter en nervkittlande drillning där vetskapen om att fisken kan lossna från kroken, som alltid förstås, håvades till slut min största öring. Inte lika stor som Oskars föregående, men väl 3,5 kg. Några snabba bilder och vips så var fisken tillbaka i vattnet.

Nöjd? Jo då… Men med vetskap om att vi hittat en bra metod, samt att fisken i vattnet kan bli betydligt mycket större, är suget större än någonsin för ännu en fisketur.

English text:
A chapter named ”Trout”

All that life goes on, we write our chapters. Some short, some a little longer. Some of them are already finished while others are far from complete. One of these unfinished chapter started when I was nine years old and got my first trout. It was an unforgettable moment. I remember how I held the fish in my hand and looked at the black and red dots on the golden body. I had only seen pictures of trout before, often captured in beautiful and remote fishing grounds. For me, and many others, there is something magic about trout. It has made the life as a fly fisherman oriented for catching big wild trout.

The first time I got to edit the chapter ” trout” in the book of life was if I remember correctly, 2008, then it was a dry fly caught trout in a Norwegian river. It was my largest trout so far weighing nearly 3 pounds.

After that I had to write about the book 16 September 2012 when it was one of Vänneåns (Stream in southern Sweden) magnificent trout that was kind enough to follow up on the land for a little while. I never weighed it on a scale, but with a little modesty estimated weight at just under 4,5 pounds.

So yesterday it was time again. The Book of Life , which over the years started to get a little dusty, had to be opened for editing. Everything really began two weeks ago when me and Oskar, a friend of mine, found this river again (We new about it but had never given it a fair chance). To this water we brought one for us new fly fishing method and a boat. Or maybe not a totally new method but a variation of the streamer fishing that Oskar had some success with in the Ljusnan river (Middle Sweden). It gave quite fast a good result for Oskar in the form of an 11 pound trout. I went home empty handed though… Which also Oskar did because we apply catch and release.

A week later, we are once again at the parking lot with the boat in tow. I wear a coat and dress shoes after a quick morning meeting with a potential customer. After arapid change I wear fleece sweater and boots instead. Much more convenient… Then we’re out fishing.

With no more than an hour left to fish, I saw a little bleak that jumped in the stream. My eyes lingered on the location of the fish jump and soon I could see a plow wave which swept the surface. Fish hunting. My first thought was pike . Oskar looked a little confused at me and wondered why it could not be trout. And because I could not figure out why it wouldn’t, we turned the boat and fished the location of the bleak jump. I had pulled in all the line and was about to lift the fly out of the water when a golden shiny torpedo grabbed the fly.

After a thrilling moment knowing that the fish can get off the hook, as always, of course, the trout was netted. Not as great as the one Oskar caught last week, but well nearly 8 pound . A few pictures later the fish was back in the river.

Happy? Well… Knowing that we found a good method, and that the fish in the water could be far greater, I really longs to the next trip.

 

*Bilden är ett montage, dock med rätt fiskare och rätt öring.

Annonser

Gumpy Muppet, Voodoo Squatch och Death Dog

oskar_trout1

(English text after Swedish)
Igår övertygade min vän Oskar mig om att det är roligt att fiska med feta streamers a´la USA-modell. Han har under en längre tid pratat ganska mycket om flugor så som Gumpy Muppet, Voodoo Squatch och Death Dog, och jag har lyssnat på ett halvt öra och nickat lite artigt. Jag gillar delikat öringfiske med torrfluga i små åar. Inte att fiska med stora vobblerlika syntetmaterialsflugor… Trodde jag.

Jag gav det i alla fall en chans när vi tog min båt och körde ut i ett större strömmande vatten. Tidigare har jag bara flugfiskat från båt i havet efter havsöring. Nu var det premiär i sött vatten. Och efter stationär öring.

Ganska snart märkte jag att det var trixigare än jag trott att kasta med de stora streamerflugorna. Linan dansade inte så vackert i skyn som den kan göra med lättare flugor. Varannat kast blev ändå OK, och jag gillar den nya utmaningen. Att lära mig att kasta med tunga flugor.

Mot slutet av fisketuren började vi att drifta med båten, mest beroende på att ankaret satt fastkilat på botten. Men det visade sig vara ett lyckat tilltag då Oskar plötsligt stod med böjt spö. Hans röst ljusnade och hans små glädjetjut avslöjade att det var en fisk modell större som satt på kroken.

Efter några rusningar kunde vi se en fet stjärtspole daska liv i vattenytan och den minsta tvekan som rått innan om vad det var för fiskart var borta. Jag fick äran att taila Öringen och hann ta några snabba bilder på Oskar och fisken innan den returnerades. Det var ungefär där som Oskar övertygade mig, utan att behöva säga ett ord, om att det är roligt att fiska med streamers. Öringen vägde drygt 5 kilo och ett nytt personbästa var satt. Grattis Oskar!

English text:

Gumpy Muppet, Voodoo Squatch and Death Dog

Yesterday, I got convinced by my friend Oskar that big ass streamers á la USA model is fun to fish with. It’s been some time now when he talked about flies with names such as Gumpy Muppet, Voodoo Squatc and Death Dog. I’ve been listening polite and nodded as if I understod what he talked about… I like fly fishing for trout in small streams, preferably with a dry fly. Not with big streamers made of artificial hair… I thought.

Well, I gave it a fair chance anyway when we took my boat and headed out to the streams in a swedish river. I only fly fished from boat for seatrout in saltwater before, never for brown trout in fresh water.

Pretty soon I noticed the challenge in throwing with heavy flies. The line didn’t get the same loops as with lighter flies. Every other cast was OK, but I found it kind of nice having a new challenge in fly fishing. To learn to cast with heavy flies.

We started to drift fishing at the end of our fishing trip. Mainly because our anchor got stuck at the bottom… But it was a good move. Suddenly, Oskar stod with a bent rod. His voice got lighter and small screams of happiness came out of his mouth. It was then I understod the fish was big.

After som backing line exposure we could see a fat tail fin smashing the surface. There where no longer any doubt, it was a big trout. I got the honor to tail the trout and took some photos of the fish and fisherman before it swam back in to the deep. It was about the I got convinced that it is fun to fish with big ass streamers… No words needed. 11,2 pound brown trout and a new personal record for Oskar.